av Swami B.A Paramadvaiti
Livet är en gudomlig och mycket fin gåva. Se på det enorma universum som omger oss... det är som att stå inför oändlighetens altare i form av dess eviga tid och rum, med en sådan funktion att vi definitivt är övertygade om att det Högsta Medvetandet är alltför stort och perfekt.
Det mest sällsamma i livet är vårt individuella medvetande, vilket betyder vår förmåga att älska, känna och önska, och detta kallas chitsakti, eller gudomlig kraft. Och detta individuella medvetande, eller vår förmåga att älska och uppoffra oss för ett högre ändamål, är den största gåvan som Gud har gett oss. Det är friheten att ta ansvar för att gå framåt. Denna stora gåva bör vi emellertid rikta mot det andliga, det transcendentala, eller mot jagets sanna identitet, för när det riktas mot det som är tillfälligt kommer orsakar det mycket frustration och lidande för oss. Detta betyder att bortom denna fysiska kropp, som är en sofistikerad apparat som fungerar genom samverkan med den subtila kroppen (sinne och intelligens genom nervsystemet), finns en möjlighet för vår livskraft att komma i kontakt med transcendensen. Detta är vad den vediska visdomen lär. Och processen för att uppnå detta går genom åkallan av mantran och transcendental träning som omformar vårt personliga medvetande - det medvetande som identifierar sig med det materiella och astrala - till ett medvetande som absorberas av det andliga. På så sätt uppnår man självförverkligande och till och med befrielse från upprepad födelse och död, som vi erfar i dessa materiella kroppar.
Den vediska visdomen visar oss alltså att vårt liv och vårt medvetande är en gåva från Gud; en gåva som kommer från Livet självt. Den visar också att naturen (som är Guds yttre kraft) också har liv, liksom universum, planeterna, djuren, växterna och mineralerna. Men att se och veta hur allt detta fungerar, är alltför vitt för vår lilla hjärna. Vi kan emellertid förstå att livet kommer ur Livet och att individualiteten kommer från den Högsta individen, så skeptikern måste till sist acceptera att moder natur är den som skapade honom och är den som uppehåller honom. Därför måste han erkänna sitt totala beroende av högre krafter.
På detta sätt kan vi förstå att det högsta kan producera något lägre, men att det lägre inte kan producera något högre. Detta betyder att död energi under inga omständigheter kan skapa medvetande som de vetenskapsmän, som är nybörjare, spekulerar i.
De andliga traditionerna förklarar för oss att vi inte är den materiella kroppen, utan det medvetande som finns i denna kropp; medvetandet som har kapaciteten att upptäcka transcendensen, eftersom den oändliga materiella skapelsen är otillräcklig för våra sanna kärleksfulla strävanden. Detta betyder att vi inte kan älska tiden eller rummet, men vi kan älska Skaparen och Uppehållaren av allt.
Så visar oss alltså den vediska visdomen att livet faktiskt kommer ur Livet, och att denna Högsta Livgivande Kraft finns mycket nära oss i form av Paramatma, eller det Högsta Medvetandet i vårt hjärta. Med andra ord finns Skaparens allestädesnärvaro i varje atom i varje varelse såsom vägledare, vittne och ständig välönskare. Detta är vad den vediska visdomen lär oss genom studier, bön och meditation. Den som praktiserar en andlig lära med uppriktighet, kan förnimma det ursprungliga livets närvaro och det transcendentala medvetandet.
De personer som tror att livet och universum är resultat av en slump, gör sig skyldiga till fatalism och egoism, som i sin tur för med sig konsekvenser som kriminalitet och förtvivlan i världen. Dessa människor bör notera att den filosofin inte erbjuder något hopp eller positiv inspiration för mänskligheten. Så länge vi förstår att livet kommer från Livet och har ett högre mål som man kan nå under denna etapp av det betingade livet, genom reningen genom ett perfekt leverne, kan vi nå en position som står över den materiella fatalismen, liksom det aktuella modet.
Vi borde tacka den vediska visdomen för denna information att livet kommer från Livet, från det Högsta Livet, vilket inte är något mindre än den Högste Herren själv; Honom som man känner under många namn inom olika kulturer, men som är Samme Herre. Liksom vi alla har solen och naturen gemensamt här i världen, och liksom de är samma sak för alla, på samma sätt är också Skaparen och Uppehållaren densamme.
All ära till Sri Krishna, till Govinda, till Universums Herre och till Guds alla Heliga Namn.
No comments:
Post a Comment