av Swami B.A Paramadvaiti
Min själs vän, att abortera ett barn är som att gå miste om själva lyckan i livet. Abort är en inbjudan till olycka. Efter att ha genomgått en abort kan man inte se på ett barn utan att komma ihåg den lilla varelse som man själv nekat rätten att leva. Han eller hon blev dödad, bortgallrad genom ditt beslut.
Du är den som har makten att ta emot ett barn och ge det all kärlek, såsom din far och mor har en gång gav dig. Men det är också du som kan ta livet ifrån det, detta embryo som är en del av dig själv. Det är en bror eller syster med samma värde, med samma önskan att leva, och om du deltar i denna kriminella handling, kommer du att ångra dig längre fram. Ditt liv kommer att ruineras, för du kommer inte att kunna glömma det du gjort. Tänk på detta och vakna upp!
Kära vän, ifall att du har begått någon hemskhet som denna och vill att Gud förlåter dig, ägna dig då full-ständigt åt att försöka undvika att detta fel upprepas av andra. Prata om det med alla du känner för att inte de ska beröva ett stackars barn livet; barn som väntar på att födas. Det finns ingen synd som inte Gud kan förlåta, men dödandet av ett barn är något mycket allvarligt, och det troligaste är att detta barn som aborteras, tidigare varit inblandad i mordet på ett embryo, och om du deltar i detta nu, kommer också du att bli aborterad i nästa liv.
Man får inte glömma: "Öga för öga, tand för tand." Om vi har gjort något sådant, blir reaktionen alltför tung, och endast Gud kan förlåta oss. Det betyder att vi måste förändra vårt liv; vi måste bli missionärer för kärlekens budskap och inte döda barnen. Inte heller får vi döda djuren, för först dödar människor djuren, vilket är grymt, och sedan dödar de barnen i livmodern, och slutligen förgör de varandra på slagfälten. Så såg filosofen och poeten Tolstoy på saken, och så är det: "Så länge det finns slakthus, så länge kommer det att finnas slagfält."
Vakna genast! Bli kärlekens budbärare! Döda inte barnen, utan bli istället utmärkta föräldrar så att ni kan ta hand om era barn och visa dem vägen till sanningen, mot det andliga ljuset, mot förståelse av livets sanna mening. För endast Gud kan skapa liv, och endast Gud har rätten att sluta vårt liv. I denna värld borde vi vara redskap för Guds kärlek, och alla dagar borde vi upprepa denna bön:
"O min Herre, låt mig få vara
ett redskap för Din kärlek!"
No comments:
Post a Comment