av Swami B.A Paramadvaiti
Droger, i dess många olika former, är inte ett hinder enbart sett ur de materiella återverkningarnas synvinkel, utan framförallt omöjliggör de för människan att fullfölja livets sanna mening, nämligen att förverkliga sig själv. Med andra ord gör drogerna det omöjligt för människan att finna sig själv, att finna den bestående och naturliga glädjen, kunskapen som går bortom våra sinnens relativa iakttagelser, och att möta vår eviga existens.
När vi talar om droger, refererar vi till all stimulantia; det kan vara gräs, kemiska sammansättningar eller jästa drycker, som påverkar nervsystemet sedan man intagit dem genom injektioner, inandning eller på annat sätt. Drogerna för med sig en förändring i medvetandet hos den som använder dem, och detta konstgjorda och temporära medvetande visar många symptom som vanligtvis är beroendeframkallande hos personen i fråga. Ett vanligt symptom vid användning av droger är att missbrukaren förlorar ett av de främsta mänskliga dragen, nämligen att kunna skilja på gott och ont, bra och dåligt. En annan sida är att den som tar droger förlorar allt vett när det gäller det ansvarsfulla beteende som förväntas av en civiliserad människa. Hur många familjefäder finns det inte som super utan att tänka på mat till sina egna barn? Och hur många ungdomar, även från goda familjer, har inte blivit brottslingar för att finansiera sin last?
Drogen är en flykt, en tillflykt in i mörkaste okunnighet. Motiven för att bruka droger kan vara många, men det kan sammanfattas i en enkel formulering som "oförmågan att finna lyckan i livet i ett normalt tillstånd". Konsumtion av gifter och stimulantia är på intet sätt någonting nytt. Det har alltid varit ett säkert tecken på förfall hos ett rikt och framgångsrikt folk, när berusningarna har ökat. Romarna är ett bra exempel på detta.
Traditionellt sett har berusning stått i konflikt med de genuina religioner som alltid förklarat droger som ett hinder på den andliga vägen och ett uppenbart sätt att långsamt förstöra den kropp som Gud har gett oss. Vårt moderna samhälle, ett materialistiskt och ateistiskt samhälle där det handlar om att göra sig av med känslan av skuld inför den gudomliga viljan; detta samhälle grundar sig på filosofin att allt tar slut när kroppen dör, och att den religiösa moralen därför bara är ett hinder i vägen för att njuta av livet. Men det handlar inte om att underlätta ett överflöd av något tillsynes trevligt och bra. Nej, vad det handlar om är att befria oss från en felaktig uppfattning som gör att vi förlorar den dyrbara möjlighet det innebär att ha denna mänskliga kropp; att befria oss från det som gör oss olyckligt otacksamma, oansvariga, djuriska och barbariska. Vi borde söka värderingar som är fria från tendensen att exploatera andra. Materialismen menar att "styrkan är det som ger oss rätt, det är inte rätten som ger oss styrka", men något sådant kan inte vara grunden för mänskligt civiliserat liv, utan snarare djungelns lag, där käftar och klor ersatt godhet och rättvisa.
Med alla dessa föroreningar är det lätt att fråga sig: "Varför lever jag egentligen, om det inte är för att njuta?" Och här ger oss drogen sitt svar: "Njut nu, för imorgon kan du vara död. Gör som alla andra, gör livet till en fest". Vi ser också i en del äldre kulturer, att droger som yahe, svamp, kokablad eller meskalin, utgjorde del av kulturella riter, eftersom effekterna av dessa droger tillskrevs högre krafter. Detta är också ett ofta använt argument som missbrukarna tar till för att rättfärdiga sitt missbruk. För att vetenskapligt förstå detta ämne, måste vi ta fram den information som vår andlige mästare Srila Prabhupada har gett. Han kom till västvärlden för att öppna våra ögon med kunskapens fackla och inspirera oss att försöka leva ett rent liv i tjänst till Krishna och i tjänst till alla Krishnas barn, utan anseende till ras, kön, religion, etc. I Bhagavad-gita, en av de äldsta böckerna i världen, förklaras att vår kropp är indelad i två delar. Dessa båda delar fungerar bra när andesjälen finns där, andesjälen tillhör den antimateriella energin och är den som förser oss med medvetande. Den materiella kroppens två delar är kända som grovkroppen och astralkroppen, eller den subtila kroppen. Grovkroppen består av fem element (vatten, luft, eter, eld och jord), vilka tillsammans bildar alla celler i organismen. Den astrala kroppen består av det falska egot, sinnet och intelligensen. Vanligtvis är den subtila kroppen (astralkroppen) fångad under grovkroppens krav, och därför förnimmer man knappt den astrala världen. I den värden finns det även många andar som förlorat sina grovkroppar på grund av ett syndfullt liv och nu finns på ett astralt plan, där de väntar på möjligheten att åter få inkarneras i en grovkropp. Vissa droger som användes av de amerikanska ursprungsfolken öppnade för de berusade en kommunikation med varelser från den astrala världen, precis som i fallen med det andliga mediet. Och på grund av deras okunnighet om själens eviga position och möjligheten för själen att befrias ur den materiella existensens hjul, gjorde de anspråk på en gudomlig läggning, för sina kontakter med astralvärlden.
Vedalitteraturen betonar starkt att den här kroppen inte är vårt verkliga jag. Såväl den subtila som den grova materiella kroppen är skilda från vår eviga själ. Som en fisk uppe ur vattnet inte kan vara lycklig med ett välfyllt bankkonto, på samma sätt kan inte heller anden i kroppen vara lycklig genom materiella arrangemang, vare sig i detta liv eller i nästa. När själen upptäcker sin eviga natur, och med godhet och renhet etablerar sin naturligt lyckliga position som tjänare till Gud (Krishna), kan hon befrias ur hjulet av upprepad födelse och död, och återvända till sitt ljuva hem, den andliga världen. Astralkroppen, särskilt vårt sinne, förorsakar oss många problem för att vi ska bestämma oss för ett liv med andligt alternativ. Om intelligensen däremot kommer i kontakt med lämplig undervisning och vägledning av en äkta andlig mästare, så kommer hon att kunna kontrollera sinnet och sinnena och använda dem på ett underbart sätt för att hjälpa andra att förandliga sina liv. På detta vis kan en drogmissbrukare göra sig av med sin desperation och få en extraordinär entusiasm av andlig kärlek.
På frågan om varför vi lever, ges följande svar: Vi lever för Honom. Detta kallas ett positivt alternativ. Framförallt så för maha-mantrat, Hare Krishna, den sökande i kontakt med det andliga planet och ger kraft att övervinna lasten genom att en stark vilja bildas. Utan att någon har en stark vilja, kan man inte hjälpa honom att lämna en drog. Slutsatsen är den, att materialisten är skyldig till sitt drogberoende. Vi hoppas att vi med denna lilla skrift kan väcka medvetandet hos många för att de ska kunna prata med alla sina vänner, sin familj, etc., som har problem med droger, som söker sanna lösningar för alla livets problem. Drogen är vår fiende, även om den kan tyckas mycket sympatisk. Drogen för med sig många olika problem. Vår egen fysiska och mentala hälsa förstörs snabbt. Vårt ansvar som samhällsmedborgare försummas. Drogerna får i många fall till katastrofala följder för de barn som alstras under deras påverkan. Och allt detta är inget annat än omedelbara reaktioner som vi själva kan se ta form mitt framför ögonen på oss.
Men det finns andra, ännu allvarligare konsekvenser, som uppenbaras i den indiska vishetlitteraturen. Där finner vi att vårt liv är som en skola där vi måste lära många lektioner. Lektioner av kärlek, godhet, renhet, uppoffring, ärlighet, och framförallt, lärdomar för att nå förståelse för vår eviga position, självförverkligandet. Att förstå (förverkliga) sin eviga position i den andliga världen och etablera sin rätta relation med Gud, som Hans evige tjänare, får en människa att gradera i livets skola. Behållningen är att kunna gå ut denna hårda skola av upprepad födelse och död, och återvända till det andliga hemmet. Detta är livets fulländning. Och om vi inte lyckas med det nu, måste vi i vår nästa kropp ta emot reaktionerna, både bra och dåliga, av vad vi gjort i det tidigare livet, grundat på "öga för öga, tand för tand". Och syftet är mycket enkelt; om vi tror att andra måste lida för att vi ska kunna njuta själva, kommer vi att måsta erfara samma situation i vår nästa kropp. Allt detta för att slutligen kunna överge vår tendens att exploatera. Detta är karmalagen (den ofelbara rättvisan) och lagen om reinkarnation, som sedan årtusenden har accepterats av hela kulturer och betydelsefulla tänkare i den västerländska kulturen, såsom Platon, Sokrates och den kände kyrkofadern Orígenes.
Att använda droger i det mänskliga livet, kan jämföras med användningen av skolan: Man går miste om kursen och förstår ingenting, en enastående möjlighet går helt enkelt förlorad. Den första som kommer till skada är man själv, och den som använder detta mänskliga liv för att tillfredsställa sinnena med droger, etc., kommer inte ens att få en annan mänsklig kropp i nästa existens, utan kommer snarare att inkarnera i lägre arter. "Man förstår inte att värdera det man har, förrän man förlorar det." Om man inte uppskattar denna underbara gåva som vi fått, den mänskliga kroppen, och inte söker självförverkligande, kan man garanteras mycket lidande. Vad ska man då inte säga om personer som dör i ett berusat tillstånd… Vedalitteraturen bekräftar att sådana personer under en lång tid berövas möjligheten att få en grovkropp som är nödvändig för att kunna såväl njuta som avancera. I form av spöken strävar de förtvivlat efter sina döda kroppar. Samma sak händer med dem som begår självmord.
Den här sortens faror med droger tas inte på allvar i vårt moderna samhälle. Drogerna symboliserar en flykt; flykten från ett vanligt och trist liv, ett håglöst liv och ett liv utan filosofi. Istället för att förstå drogernas motstridiga natur för det mänskliga livet, försöker materialisterna skilja mellan den ena drogen och den andra, genom att se till deras effekter. Legala droger medför inkomster för staten, och de illegala ger pengar till smugglare, men båda orsakar elände för konsumenten.
Idag mediterade jag på mina vänner som fortfarande inte ser att drogen endast gör skada. Den största skadan är den som drabbar en själv, och av den anledningen skadar de alla. För om du som skadar dig själv, kan du inte vara en bra förälder, bror, syster, make eller maka. Vad synd, min vän. Dessutom finns det de som, fastän gudshängivna och invigda, missköter sig och faller eller återgår till sitt beroende. Jag har sett sådana fall. Och när de har den vediska kunskapen blir deras reaktioner än tyngre; de blir verkligen galna, sårar och förolämpar sina vänner och välönskare, de faller fullständigt i den materiella världens nät. Ibland vill de lämna det, men genom att de är mycket skurkaktiga, accepterar Krishna dem inte, även om de hängivna vill dra dem ur dyn. På grund av att de har blivit kränkande mot de hängivna, vill Herren inte längre se dem, och härifrån följer en historia där det inte saknas de mest horribla detaljer man kan föreställa sig.
Många som röker droger, blir också deprimerade. De måste ta tabletter för att inte bli galna. En annan reaktion. Genom att de orsakar ren smärta gentemot alla, måste till och med vännerna överge dem. Drogen leder människor till att göra så fula saker, som att stjäla vad man behöver från sina käraste, våldföra sig på känslor hos andra och deras rättigheter. De är varulvar och sår reaktioner som de inte ens tycks kunna betala i helvetet. De har inget helvete, för det som de skapar runtomkring sig redan är värre än helvetet.
Drogen och dess missbrukare är en jordens pest. De är symbolen för avvikelse från vägen till Gud. Strävan efter njutning leder dem att förstöra allt i livet, för att inte tala om kärleken; denna dyrbara aspekt hos var och en, som låter forma den egna varelsen för att behaga Gud och andra varelser och för att övervinna det avvikande och egoistiska sinnet. Denna dyrbara kärlek har för drogmissbrukaren blivit fullständigt otillgänglig. Han drogar sig medan barnet går utan mat och hustrun gråter. Medan han struntar fullständigt i sin eländiga berusning, plågar han resten av världen som stannat kvar. Frågan är inte drogen eller Krishna, det går inte att jämföra. Krishna är det enda som kan rädda oss. Lägg märke till att i den materiella världen tar nästa alla någon sorts bedövningsmedel, i form av tabletter, alkohol, marijuana, kokablad, tobak eller injektioner. Det är få som lever om de försöker undfly detta och stå emot sin egen okunnighet, egoismen som håller oss fångna i den materiella världen. Och teven är en annan drog som finns för att man ska kunna leva utan att tänka, utan att ta ansvar.
Mina vänner, bestäm er nu! Ingen kommer att få veta något om Krishna så länge han fortsätter med droger under lång tid. Ni sjunker. Ni förlorar. Ni blir värre och värre. Men även så älskar jag er, men från djupet av mitt hjärta kallar jag på er uppmärksamhet. Gå inte vilse, hänge er inte åt laster. Lämna denna fruktansvärda illusion. Bedra inte er själva genom att tro att det inte är så dåligt; "naturligt gräs för att få mig att koppla av…" "det finns studier som säger att det hjälper mot någon sjukdom", "det tar bort huvudvärken", etc. etc. etc. Vem än det är som berusar sig, så avlägsnar han sig från den rätta vägen. Även om han ändrar sig och återfår sitt sunda omdöme, kommer det att dröja flera år, vanligtvis kommer han att återfalla för att han inte riktigt vet vilken demon han har att göra med. Galen och utan intelligens. Dessa människor varken kan eller vill öppna ögonen. Eller så låtsas de vara Shivaiter. De vill använda sin spekulation för att ignorera det Srila Prabhupada uppenbarade för oss. Herren Shiva kan dricka ett hav av gift och förstöra universum, men han sjunger Hare Rama och skyddar Dhama (helig plats). Det är denna aspekt som vi dyrkar. Den som har kapten har också tillgång till vägen ur drogernas farliga ocean. En båt utan roder är ett liv utan param-para (lärjungekedja). Därför ber jag din själ, ditt medvetande, så tydligy jag bara kan: "Lämna det genast. Kom bara samman med stadiga hängivna och gör något för att komma till sans." Att konsumera droger bara för en kort tid är tillräckligt för att fastna och förlora sig. Lek inte med ditt liv.
Jay, Srila Prabhupada! Du räddade många från droger. I min ungdom fanns det också en våg för att vara "på rätt våglängd", att vara chic, anti, i protest mot det etablerade genom att ta vadsomhelst; och så började ungdomarna i min omgivning att gradvis tillintetgöras genom självmord, överdoser, fängelse, sinnessjukhus och total frustration. Inte ens Beatles eller Pink Floyd kunde rädda sig från eländet. Givetvis går det inte så mycket bättre för de föräldrar som är på fyllan.
Tack Srila för att du räddade mig från drogerna. Tack för att du visade mig kärlekens skatt.
No comments:
Post a Comment